Alltid lite extra jobbigt att vara så långt bort från Sverige när man får ett besked som det jag fick idag. En av mina vänner har drabbats av en hjärnblödning och ligger nu inlagd på sjukhus i Stockholm, där han lär få spendera ett antal veckor. Han är en galet positiv, stark och en riktig kämpe så jag tror han kommer ta sig ur det här starkare än någonsin! Idag går mina tankar självklart till Hampus, hans familj och vänner. Krya på dig, och kämpa som aldrig förr!

 

 

När jag frågade er i föregående inlägg vad ni ville veta eller om ni hade några frågor så hade jag nog tänkt mig frågor om volleybollen, livet i Calais eller något annat träningsrelaterat. Men där hade jag fel och jag lovade att svara på frågorna jag fick så här kommer svaret på den första frågan som löd:

"Vem är den snygga mannen vid din sida?"

Ja, mannen på bilden är en av mina allra bästa vänner, Marcus. Även han är hallänning och vi lärde känna varandra för drygt 5 år sedan. Vi säger fortfarande att vi inte har känt varandra så länge men har den senaste tiden insett att vi kanske borde sluta säga det då det faktiskt gått över 5 år som sagt. Vi träffas typ bara på sommaren då Marcus också spelar volleyboll, i världens ände, Sibirien/Ryssland. Dock har vi hunnit med en hel del under de år vi känt varandra, allt ifrån midsommarfirande till roadtrips och mycket, mycket mer. Det v i är bäst på är dock att sitta i soffan med en skål lösgodis, kladdkaka, titta på Mamma Mia och sjunga med i sångerna!
(och Marcus, du kan ju ta med den kommentaren i din ryggsäck om inte annat, haha ;P)

Igår på min lediga eftermiddag blev det ett långt skypesamtal med min saknade vän Lena. Att få prata och se Lena är ju så fantastiskt härligt då det räcker att bara se henne le och att få skratta tillsammans som bara vi kan för att jag skall få en massa ny energi.

Idag blev det ett långt Skypesamtal med mina favoriter i Mölndal. Det är mina två vänner Johan & Anita och deras 2 år gamla tvillingpojkar. Idag kändes det precis som när jag hälsar på dem då vi "satt" i köket, grabbarna lekte med lera, Johan fixade med dukningen och Anita stekte pannkakor och det kändes som jag satt i deras kökssoffa och lekte med killarna precis som vanligt :) När Oliver springer iväg och vill att jag skall följa med till hans rum, eller när Rasmus tittar in i datorn, pekar på golvet bredvid honom och säger "Mimmi här" då gör det ju lite ont i hjärtat att man inte kan sitta där på golvet och leka med grävmaskinen och pussa och krama på dem.Men fram till jul så får vi helt enkelt ses via Skype och vi gör det riktigt bra med att sjunga sånger, leka med lera och leka med grävmaskiner!

Sammanfattningen av allt det här är att jag hade inte klarat mig utan Skype och är så otroligt glad över att kunna få energi av alla mina nära och kära på hemmaplan genom detta!

 

För mig som bor utomlands större delen av året så är det oerhört viktigt att njuta av dagarna jag kan spendera hemma med vänner och familj för att ladda upp med energi. Men för min del blir det endast 2 veckor över jul och under månaderna där i mellan gäller det att hitta andra sätt att få en energiboost av vänner och familj som bor långt bort. 

I dagens samhälle är det oerhört lätt att hålla kontakten med människor du inte ser dagligen. Det finns Skype, facebook, e-mail, sms etc och det är jag oerhört tacksam över. Jag och mina vänner brukar ofta skicka bilder från varandras vardag till varandra och på sätt känns det nästan som att man är en del av varandras vardag även om man bor långt bort - verkligen en toppengrej!

Jag försöker verkligen få in skype-tid med näraoch kära så ofta som möjligt och att bara få en glimt av huset där hemma, att busa med mina två favorittvillingpojkar (nu 2 år gamla) och få slängpussar genom skärmen, att kunna ha en fikadejt genom datorn eller att bara få skratta och le tillsammans med nära och kära ger mig så otroligt mycket energi!!

Jag är lyckligt lottad att ha familj och vänner som står mig nära, som stöttar mig när det är tufft och som gläds med mig i framgång. Jag vill inte nämna någon med risk för att glömma någon men ni vet vilka ni är och jag kan bara säga att jag inte skulle klara den här resan utan er - jag älskar er!

.. att komma ut till stallet klockan 06.00 och mötas av tystnaden, morgontrötta hästar och rida ut genom åkrarna när morgondimman fortfarande ligger tät

 

.. att sitta på klipporna i Tylösand en lördagkväll, äta sushi och prata om livets alla frågor med en av mina bästa vänner

 

.. att dricka morgonkaffe i solen på verandan tillsammans med mamma & pappa 

 

.. att dansa på schlagergolvet tills solen går upp och gå barfota hem genom sommar-Halmstad

 

.. att sjunga med till sommarlåtarna på en Gyllene Tider konsert och samtidigt ha fantastiska vänner runt omkring sig

 

.. att rida ner till campingen och köpa godis, skratta åt galna kossor och njuta av havsutsikten längs med vägen

 

.. att sitta på altanen till solen går ner, äta grillat, dricka cider och njuta av en alldeles perfekt sommarkväll

 

.. att springa ner till sjön klockan 01.00 på midsommar för att ta ett kvällsdopp 

 

Framkallade ett helt gäng fantastiska sommarbilder idag. Fick bli i svartvitt då jag och min roomie bestämt oss för att ha en fotovägg i vardagsrummet med personer, stunder och minnen som begtyder något extra för oss och som känns bra att kunna titta på när man saknar någon eller något lite så där extra mycket helt enkelt <3

Idag ringde väckarklockan 07.30 och jag hade kunnat slänga den i väggen så trött var jag. Att jag i somras gick upp kl 05.00 flera dagar i veckan kändes just där och då oerhört avlägset måste jag säga! Men det är väl det som en än gång visar att man är en vanemänniska och det gäller att ha det i åtanke när förändring är på ingång. 

Anledningen till den här tidiga morgonen var att det var volleybollskola i den stora sporthallen idag och vi skulle vara där mellan 08.30-11.30. Vi hade två grupper och jag jobbade tillsammans med Mischa, vår tjeckiska som pratar perfekt franska så hon skötte snacket i första gruppen. Till andra gruppen tyckte jag att det var dags för mig att ta mig i kragen så jag tog en grupp och förklarade för dem att jag var från Sverige och bara pratar lite franska men det gick kalasbra och de förstod riktigt bra - stolt över mig själv! Var ganska intensiva timmar där med massa barn och massa ljud så vi däckade ordentligt när vi kom hem sen... 

 

Eftermiddagen innebar ett besök hos fysion där jag fick massagen från h*elvetet igen men dock ett klartecken för träning ikväll vilket gjorde min dag så mycket bättre :) Han bokade en tid för att göra nya inlägg också, så torsdag nästa vecka ska jag dit. Han är inte helt nöjd med hur mina fötter ser ut och jag kan bara hålla med så nu hoppas vi att nya inlägg kan få min rygg och höftböjare att må en aningens bättre - håll tummarna!

 

Humöret steg sedan ännu mer när det blev en skypedejt med saknade vänner i Mölndal!! Blev en uppdatering kring livet där och grabbarna visade mig leksaker, hur man spelar volleyboll och massa mer. Avslutade det samtalet med en massa slängpussar genom datorn och nu är det inte mycket som kan få mig på dåligt humör idag :D

 

 

Tror jag precis bestämde mig för att åka till Irland i år igen.... Kan bli så att "The Dream Team" återförenas under Junitävlingarna år 2013, vore det inte en dröm!?