Nu är det 5 månader och 3 dagar sen han somnade in och lämnade många personer i enorm sorg. Hans familj mår bättre och bättre men självklart påminns de varje dag om den person som var en fantastisk man och pappa. På byrån i köket står det ett stort fotogarfi på Janne och Malin och brevid Heddas säng står det också ett kort på Janne, hennes pappa som hon fick känna i knappt 4 år. Det är delvis jobbigt att träffa Malin och barnen då det känns som något saknas och så kommer det alltid att vara. Men att få se barnen leka och skratta eller att få upp Malin på hästryggen igen har varit jätteviktigt för både mig och dom, det visar ändå att livet går vidare.
Imorgon skall jag åka ut till Jannes grav och lämna en blomma och bara sitta där ett tag. Han hade varit så stolt över mig nu när jag skall åka iväg med landslaget. Han följde mig alltid när jag var iväg och var den första som frågade hur det hade gått när jag kom ut till stallet. I framtiden kommer en del av mig även att spela för Janne och jag kommer att kämpa mot mina mål med hans stöttande ord i bakhuvudet!



Janne: Vi minns dig & saknar dig!