Jag måste medge att min magkänsla inte är den bästa just nu och att det finns på tok för många frågetecken i mitt liv, hatar att ha den där känslan och att inte veta varken ut eller in... suck suck suck, hoppas det blir ändring på det snart!

Vår skåneresa i söndags var en blandning mellan himmel och helvete- milt uttryckt... resan ner var toppen och den innehöll allt som en bra gussresa ska innehålla: sovtid på golvet, kärleksfilmer, skvallertidningar, lunch på Dinners, volleybollsnack och grymt peppande musik... matchen som spelades finns inte så mycket att säga om, det blev 3-0 uppkört i r***n och jag var fruktansvärt arg, ledsen och besviken efter matchen. Den enda ljusglimten som fanns var at jag spelade bra servmottagning och det händer ju inte varje dag :)
Sen blev det blandade känslor efter ,atchn, massa kramar med underbara EVS-tjejer, pussa lite på vovvarna och krama om mamma och pappa.. men en sak blev också väldigt verklig när jag fick träffa mina föräldrar och det ledde till att tårarna började rinna och de slutade inte rinna förrän långt senare... en tung start på bussresan hem men eter ett samtal med Lena och terapi med Elin så steg humöret något och bussresan hem blev ganska bra tillslut... Hemma strax före halvfyra å sen 4 timmars sömn innan det var dax för skola!

Annars är det mycket frågetecken som sagt i mitt liv just nu... det största är om det blir hemresa på fredag, jag vill gärna men samtidigt inte... en begravning är ingen lätt tillställning, särskilt inte när döden är så orättvis som i det här fallet, usch jag vet inte hur jag skall göra!!!

Kan inte någon bara komma och rädda mig? Ta mig härifrån ett tag? På en resa som börjar i Harplinge, går via Ängelholm och slutar vid medelhavet- någon som vill göra den resan med mig?