Bättre sent än aldrig får vara mitt motto i just den här situationen då det trots allt var drygt 3 veckor sen vi kom hem från det här äventyret, men men.. Nu får ni iallafall läsa om Universiaden, något av det största jag upplevt!

Vår resa till Belgrad startade en tidig måndagmorgon på en tågstation i Slovenien. Det väntade sedan en 10 timmar lång tågresa som var fylld av spänning och förväntan. Förutom att det var otroligt varmt i kupérna var det en trevlig tågresa där vi hann med både det ena och det andra. Men alla höll nog med om att det var skönt att få kliva av tåget på tågstationen i Belgrad. Sedan möttes vi av något som i slutet av turneringen skulle kännas vardagligt och det var att det var säkerhetsvakter och poliser som eskorterade oss till byn där vi skulle bo. Var vi än skulle under turneringen åkte det alltid med två säkerhetsvakter i bussen och en polisbil framför oss med två poliser. Man har nog aldrig kännt sig tryggare :) För att öka på tryggheten var det säkerhetskontroller när man skulle in i byn. Det var sådana kontroller som de har på flygplatser där man skulle scanna sin väska och så. Detta var en grym terapi för oss som tycker det där är ett stort projekt när man skall flyga, haha...

 Den lååååånga tågresan bjödbla på musiktävling i grannkupén :)


Så var vi väl inne i byn och blev tilldelade våra rum/lägenheter. Vår 8 personers lägenhet funkade fin, fint och mina "rommiesar" var de gamla sollentunagänget Sara M & Lina! Vi lärde oss älska vårt rum med luftkonditionering och balkong där våra svettiga och äckliga kläder torkade i ett nafs... till skillnad från Slovenien då allt var fuktigt i 5 dagars tid :S Själva byn som vi bodde i var stor som ett eget kvarter i en storstad och det fanns otroligt många olika hus och byggnader. Från de flesta fönster hängde det ut flaggor så man skulle kunna se vilka länder som huserade där inne. Det fanns även fik, små affärer, löparbana, lekplatser och mycket mycket mer på det där området. 

Om man väl ska komma till själva volleybollen så var det en grym upplevelse det också. Träningshallarna var bra men otroligt varma och syre fanns det inte gott om där inne vilket gjorde alla träningar dubbelt så jobbiga som vanligt. Brännmärken fick man gott av då golvet inte var det glidvänligaste jag varit med om men det är bara att gilla läget ;) De flesta av våra matcher spelade vi i en hall som låg en timme bort och på vägen dit så hade alla hunnit somna innan bussen rullat iväg från byn, det gäller att vila när man vila kan, haha! Hallen var riktigt bra men man fick värma upp uppe på vinden och här var det strikta order om när/var/hur man skulle lämna uppvärmningshallen. Vi var alltså inlåsta på en vind med antingen ryskor, japaner eller mongoler - en spännande upplevelse helt enkelt! Matcherna är några av de roligaste jag spelat och att få möta små galna japaner är ju inget som tillhör vardagen precis! Det var väldigt varierat motstånd och man fick verkligen en annan bild av hur volleyboll kan spelas i vissa matcher!

 Timeout mot Mongoliet!

Allt övrigt som hände runt omkring var också en upplevelse. Vi hade möjligheten att gå på invigningen och det var också något som berörde mer än vad jag hade trott. att samla så många idrottare från så många länder på ett och samma ställe är häftigt. Dessutom var det idrottare som kom från länder där det är krig, fattiga länder och länder som har en helt annan kultur än vad vi är vana vid. Det gör hela turneringen ännu större på något sätt!
Vi hade möjlighet att se några andra idrotter också så det blev både fäktning, gymnasitk och friidrott. Tyvärr tog det ett tag att åka till de olika arenorna vilket gjorde att vi inte hann med så mycket mer, men men.. 

 Klacken är och hejjar på våra svenska fäktare :)

För att få vår vardag att gå så smidigt som möjligt då vi ändå hade tillrbingat fyra veckor tillsammans försökte vi lätta upp stämningen på alla möjliga sätt. Vi sjöng vart vi än gick, Främling var vår "teamsong" ;), vi hade födelsedagskalas för maria & sara som fyllde 24 år, vi åt på Mc Donalds, vi shoppade, vi löste korsord, vi målade svenska flaggan på våra naglar och mycket, mycket mer. Vi hade en grym turnering tillsammans trots att den bestod i väldigt stora prövningar för vår del!!!

 Kalas hemma hos oss :D


Sammanfattningsvis var det otroligt häftigt att få vara en del av den svenska truppen på en sån här stor turnering. Här i Sverige inser man inte hur stor Universiaden är vilket är synd, men har man väl varit där så förstår man mer än väl! Jag hoppas verkligen att vi får möjlighet att delta på nästa Universiad som går sommaren 2011 i Kina, det hade varit enormt häftigt!!

Sådär ja, bättre sent än aldrig men nu är det iallafall skrivet ett inlägg om denna grymma turnering och om ett minne för livet!